Atmosfären var förtätad, så påtaglig att den nästan gick att ta på. En stillhet hade lägrat sig över folket i lokalen. Några hade böjt sina huvuden. Andra höll om varandra. Någon snyftade hörbart. En man reste sig för att gå, men satte sig på sista bänkraden och väntade på sin flickvän som grät. Oförberedda på vad man skulle möta hade man kommit för att få en stunds avkoppling. Budskapet som gick ut övermannade och slog knockout på folk. Det var ett övertygande budskap om Jesu lidande och död. Det var inte ett möte i en frikyrkolokal, det var på Palladium, en biolokal. Det utspelade sig när sluttexten på filmen The Passion of The Christ rullade på duken. I vanliga fall lämnar folk lokalen när texten börjar rulla. Nu satt man där, träffad av kraften i evangelium. Guds obeskrivliga kärlek genom Kristi kors hade osminkat kastats i knät på nutidsmänniskan. Ingen, varken troende, icke troende eller sökare, kunde förbli neutral inför korsets verklighet. Det är det som Påsken, den största kristna högtiden, handlar om. Budskapet om Jesu död och uppståndelse är den kristna trons styrka.
Jesus gav sitt liv frivilligt
När vi talar om Jesus kors talar vi inte om ett avrättningsredskap som romarna använde. Det finns inte heller något magiskt i två korslagda trästycken. Ändå är det uppenbart att Jesu korsdöd var annorlunda i förhållande till alla andra som dog på ett kors. Det var inte något som bara råkade hända. Skulle Gud överlämna sin Son till en godtycklig behandling av råskinn? Naturligtvis inte! Smärtan som Jesus genomlevde och blodet som utgjöts, från Getsemane, när han svettades blod, till korset, hade ett särskilt syfte. Det var inte olyckliga omständigheter, som förde Jesus till korset, det var inte pinan på korset som tog hans liv. Han dog inte heller av svaghet. Evangelierna berättar att han ropade med hög röst: ”Fader i dina händer överlämnar jag min ande” – vilket inte är fysiskt möjligt för en korsfäst. Det var ingen som berövade honom livet, Jesus sa själv, ” ingen har makt att ta mitt liv”. Jesus gav sitt liv frivilligt, och det skedde i det ögonblick, och på det sätt, som var fastställt enligt profetiorna i Gamla testamentet. När allt var klart, överlämnade Jesus sin ande i Faderns händer.
Guds fastställda plan och beslut.
Apg. 2:23 säger att det var ”Guds fastställda plan och beslut” att han skulle bli utlämnad för att dö på ett kors. Petrus klargör (1Petr.1:18–20) att Jesus var ett utvalt offerlamm, som skulle bära vår synd. Han säger att han var ”utsedd redan före världens skapelse”. Försoningen var i fokus och fanns i Gudomens planer långt innan världens skapelse! När Jesus Guds Son var i sin preexistens, i det himmelska, var han känd som offerlammet! Det var också så han blev presenterad för folket av profeten Johannes döparen vid floden Jordan. ”Se Guds Lamm som tar bort världens synd.” Petrus säger att detta var så betydelsefullt och så dyrbart, att inte ens de heliga änglarna, som skådar Guds ansikte, fick se in i denna hemlighet.
Enligt profetiorna
Profetiskt skedde denna försoning vid judarnas påskhögtid. Judarna firade sin befrielse från Egypten då Mose ledde dem ut. Varje år vid påsken slaktade de judiska familjerna ett lamm till försoning för synd. Man åt en påskmåltid och tackade Gud. Man påminde sig om hur varje familj slaktade ett lamm och strök blodet på dörrposterna för att dödsängeln skulle gå förbi. Allt började med att ett lamm, fyra dagar före påsken, under folkets jubel fördes in på tempelplatsen, för att under dessa fyra dagar synas av folket. Lammet måste vara felfritt.
På samma sätt fördes också Jesus in i Jerusalem fyra dagar före påsk, på en åsna under folkets jubel. Han uppehöll sig på tempelområdet och man försökte hitta något fel hos honom för att få anledning att döda honom. Men man hittade ingenting att anklaga honom för, han var det felfria offerlammet.
När påsken var inne, klockan nio på morgonen, bands det utvalda lammet vid hornet på altaret i templet. Jesus hade blivit förrådd och stått inför det stora rådet, inför Pilatus och Herodes och blivit dömd att korsfästas. Samtidigt som lammet bands vid altarets horn, spikades Jesus fast på korset. Klockan tre på dagen slaktades det första lammet. Samtidigt gav Jesus upp andan. Han hade hängt på korset i sex timmar och sagt några betydelsefulla meningar. Han bad sin Fader att förlåta de som korsfäste honom, och till den kriminelle som hängde på korset bredvid, och som ödmjukt bad Jesus om en tanke, sa han: ”Idag ska du vara med mig i paradiset!” Vissa källor säger att när prästen slaktar lammet säger han: ”Det är fullbordat”. Det var vad Jesus ropade på korset i sin dödskamp. En proklamation att nu var försoningsverket klart, skulden till Gud var betald. Mörkret har ingen rätt att hålla oss kvar.
Dramatiken i Jerusalem
Vid påsken slaktades 250 000 lamm, enligt historiker, och ändå måste slakten upprepas varje år. Synden och skulden kunde bara döljas för ett år. Men från och med nu behövde inte ett enda lamm slaktas för att sona någons synd.
Det var stor dramatik under påskhögtiden. Man räknar med att ca 3 miljoner människor trängdes i Jerusalem och dess närhet. Judar från omkringliggande länder sökte sig till Jerusalem. Det var ett mirakel om man hittade en plats att slå upp sitt tält. Jesu död och uppståndelse skedde inte i någon hörna, det hände i dåtidens centra, Jerusalem.
Innan Jesus dog kom ett mörker som varade i tre timmar. Jorden skakade och klipporna rämnade. En romersk officer och några andra utbrast vid korset: ”Denne var verkligen Guds son”. Från Golgata kulle kunde de troligen se det stora förhänget i templet, som dolde den allra heligaste platsen dit översteprästen bara fick gå en gång per år.
Förhänget var 20 meter högt och vägde flera hundra kilo och var så tjockt att hästar inte kunde dra isär det. Officeren ser hur förhänget rivs mitt itu, uppifrån och ända ner. Kaoset bland präster och allt folket måste ha varit oerhört. Alla som stod på högre höjd kunde se in i det allra heligaste rummet! Budskapet är tydligt, vem som vill är välkommen inför en helig Gud, vägen är öppen för oss. Synden är verkligen sonad.
Han är uppstånden
Det slutade inte där, tre dagar senare upptäckte några kvinnor att graven var tom. Två lärjungar sprang till graven och tittade in och ”såg och trodde”! Vad såg de? De såg linnebindlarna som varit lindade omkring Jesu kropp och som stelnat efter behandlingen av balsamet vid begravningen. Där låg ett tomt skal, Jesus hade uppstått! Men inte nog med det, han lämnade ett meddelande. Duken som täckt hans huvud låg för sig, snyggt ihop vikt. Så gjorde man på värdshusen med servetten, om man måste gå ut i något ärende, men tänkte snart komma igen. Man vek snyggt ihop servetten vid tallriken. Den som serverade visste då att gästen kommer snart igen. Jag kommer igen, meddelade Jesus, för att upprätta Guds rike!
Alla rikedomar utgår från korset
Jesus gjorde det som inte var möjligt för oss, att utplåna synden och skulden. Jesus är inte vishetsläraren, religionsgrundaren, han är offerlammet, som sonat våra synder. Han är den som uppstod för att förklara oss av nåd rättfärdiga. Allt av rikedomar från Gud, frälsning, helande till kroppen, befrielse och den helige Andes kraft utgår från korset.
Hur ställer du dig inför Jesu död och uppståndelse? Du har kanske redan tagit ställning för eller emot. Det är avgörande för var du ska tillbringa evigheten – i Guds närvaro eller skild från Gud. För oss som tror är påsken en tid när vi i tacksamhet och förkrosselse förnyar vårt förbund med Gud. En tid när kärleken till Jesus får bli ännu starkare.
Till sist en segerproklamation:
JESUS ÄR UPPSTÅNDEN, JA HAN ÄR SANNERLIGEN UPPSTÅNDEN!
Martin Karlsson